Vad är EU:s Taxonomi?

Under 2018 så kallade den Europeiska Kommissionen till en teknisk expertgrupp som fick i uppdrag att se över politiska reformer och regler av länder inom EU. Resultatet av deras uppdrag var det som skulle ligga till grund för Taxonomin, nämligen riktlinjer som varje land ska följa för att nå målen som sattes under Parisavtalet. Eftersom EU anammat FNs 17 globala hållbarhetsmål (SDGs), som är en del av FNs agenda 2030 för hållbar utveckling, behövde man ta fram en handlingsplan för hur man skulle nå dem. Den 18 juni 2020 föddes därmed EU:s Taxonomi – en handlingsplan med bestämmelser för vad som anses vara hållbara investeringar och inte. 

Men vad innebär EU:s Taxonomi egentligen? Ramverket kan kännas överväldigande, så för enkelhetens skull har vi brutit ned den i en kort och lättsmält guide där vi sammanfattat det grundläggande i Taxonomin och lyft upp de viktigaste punkterna. 

Vad är EU:s Taxonomi?

EU:s Taxonomi är ”ett verktyg till för att hjälpa investerare, företag, utgivare och projektledare med övergången till en koldioxidsnål, stabil och resurseffektiv ekonomi," enigt EU Kommissionens  egna beskrivning.  

EU:s Taxonomi är en föreskrift med diverse kriterier som är till för att underlätta identifieringen av miljömässigt hållbara investeringar som ett företag gör. EU:s Taxonomi definierar hur pass stor miljöpåverkan ett företags olika investeringar har på planeten, samtidigt som den listar de kriterier som en investering måste möta för att kunna kallas för miljömässigt hållbar. Företaget måste dessutom rapportera in deras finansiella aktiviteter för att säkerställa att deras investeringar går i linje med Taxonomins definition av hållbarhet. Kort och gott kan man säga att Taxonomin är ett underlag som talar om vad en miljövänlig investering är. Syftet med den är att ge bättre insyn och förståelse i frågan och därmed underlätta implementeringen av hållbarhet i verksamhetens kärna.  

Taxonomin är ett dokument på 600 sidor som bland annat innehåller rekommendationer på hur man kan utforma sin taxonomi samt information om vad man bör ha gjort och till när. Dokumentet är väldigt omfattande och det skapades med förhoppning om att det ska leda till en värld som värnar om miljön mer. För den som vill läsa en kortare variant så finns en sammanfattning av Taxonomin på 67 sidor.   

EU Taxonomin förklarat av PRI

Vem påverkas av EU:s taxonomi?  

EU:s Taxonomi lyfter tre primära grupper som kommer att påverkas: 

1. Finansmarknadens aktörer, som erbjuder finansiella produkter och tjänster inom EU, inklusive tjänstepensionsföretag.  
2. Större företag som redan rapporterar enligt de icke-finansiella rapporteringsdirektiven.  
3. EU och dess medlemsstater när de tar fram allmänna märkningar eller certifieringar för miljövänliga produkter eller gröna obligationer.  

Finans må vara Taxonomins främsta fokus, men i det långa loppet kommer lagen påverka långt fler industrier än så.  

Vad är syftet med EU:s Taxonomi? 

Syftet med EU:s Taxonomi är att hjälpa marknaden att förbättra sin miljömässigt hållbara påverkan genom att förse dem med en tröskel för att identifiera vilka investeringar som är hållbara och vilka som sviker. Genom att ta fram ett dokument med kriterier till för att definiera vad en miljövänlig investering är så kan EU säkerställa att man enbart placerar sina pengar i hållbara aktiviteter.  

• Minskning av klimatförändringar
• Anpassning till klimatförändringar
• Förebyggande av utsläpp 
• Cirkulär ekonomi 
• Hållbart nyttjande av vatten och marina resurser
• Rikt ekosystem  

• nettonollutsläpp till 2050 och  
• minska samtliga utsläpp med 50% till 2030.  

Dessa mål är en del av FNs Hållbarhetsmål som presenterades under Parisavtalet och som ska vara uppnådda till 2030. EU håller sitt löfte om att anamma dessa mål och verkar genom att skapa ett hållbarhetsklassifieringssystem, vilket anses vara grundläggande om vi ska ha en chans att möta målen.   

Hur man kan implementera EU:s Taxonomi? 

EU Taxonomin innefattar tre trösklar som ens finansiella aktivitet måste överkomma för att anses vara miljövänlig. Trösklarna är:  

• Minskning av klimatförändringar  
• Anpassning till klimatförändringar 
• Hållbart nyttjande och skydd av vatten och marina resurser 
• Skiftet till cirkulär ekonomi 
• Förebyggande och kontrollerande av utsläpp  
• Skyddande och återbyggande av biologisk mångfald och ekosystem
  

    2. Bidra inte till mer skada på de andra fem målen 
    3. Möt minimikraven - T.ex OECD riktlinjer för multinationella företag och 
   FNs guidande principer för företag och mänskliga rättigheter.  

För att förstå sig på EU:s Taxonomi och de tre trösklarna så måste företag veta vad det är för data de behöver, hur datan ska analyseras och sist men inte minst – hur man ska sammanställa och rapportera det. I praktiken så kräver EU:s Taxonomi en ganska komplex EU rapporteringsprocess, vilket innebär att företagen måste vara insatta i vad de ska rapportera för att samla rätta data. En annan aspekt är att företag måste ha i åtanke hur de nya kriterierna kommer att påverka deras markandsförningssatsningar och andra bredare investeringsplaner. De måste dessutom identifiera vad för resurser som kommer behövas för att hantera Taxonomin, såsom data, system, personal och annan kompetens.  
 

Visserligen må kriterierna vara skapta av EU och riktade mot EU, men dess påverkan kommer att sträcka sig världen över. EU:s Taxonomis effekt kommer att kunna märkas av i den större finansmarknaden som kommer att forma om både investeringar och hur finansiella yrken kommer att se ut. 

Andra blogginlägg som vi tror att du kommer gilla:

• 5 ramverk för standardisering och hållbarhetsrapportering du bör ha koll på
• Vad är materialitet? Grunderna för att förstå vad som är väsentligt
• Rapportera på de globala målen (SDG) - Nyttigt och viktigt för SMF:s